När jag var barn så lekte jag en lek som jag lärt från mamma Dagny. Hon kallade det scharader. Vi barn tyckte det var jätteroligt.
Alla deltagarna fick ett papper som var rätt långt och så en penna.
Så satte alla igång och skrev längst upp!
1. Den …. här skulle man hitta på ett adjektiv som passar på en man. Tex: Den stilige eller den snorige
Sen vek man över och skickade papperet medsols till grannen
2. Nu skrev alla dit ett mansnamn på någon i bekantskapskretsen
Man vek åter över och skickade vidare:
3. Nu skrev man den + ett adjektiv som kunde passa på dam; Den skalliga eller den nypermanentade.
4. Så kom kvinnonamnet.
Så hade man fått ihop ett par med lite intressanta egenskaper:
5. Nu skrev man: Träffades i: eller på eller under … I sjumilaskogen eller under bordet. Eller varför inte på Folkparken!
6. Han sa:
7. Hon sa
8. Folket sa
9. Följden blev:
10. Moralen var.
Sen läste alla upp det som stod på lappen och vi fick oss i regel ett gott skratt.
Kom och tänka på det där häromdan när journalisterna lanserade den ena mer förskräckliga historien efter den andra. Undrans om det är så att de leker scharader där på redaktionerna när det är nyhetstorka. Och sen råkar de bara publicera det som står på nån av lapparna
nyabrittas 
Hi, hi, hi 🙂
/Eva
🙂
Tyvärr så tror jag inte verkligheten ligger så väldigt långt efter. Jag kollade häromdagen en paneldebatt som Publicistklubben hade lagt ut på sin hemsida. Det handlade om Juholtdrevet. Journalisterna (varav en var Lena Mellin) kändes oerhört små och förkrympta, rent mänskligt. Utom Daniel Suhonen, alltid lika härligt brinnande. Måtte han orka!
Jag tänkte i mitt stilla sinne, att om de som ingick i panelen är värdiga representanter för tredje statsmakten, så är det riktigt illa ställt. Då förstår jag plötsligt nivån på Juholtdrevet. Då förstår jag också varför denne man provocerar. Han är ju en människa av kött och blod, med allt vad det innebär. Till skillnad från raden av journalister på podiet (återigen, Suhonen undantagen). De var en sorglig syn. De kändes så avslagna, så zombieartade, så blasé. Det var knappt de iddes bemöta Ulrika Knutsson, som ledde debatten. DN:s representant valde att vända ryggen åt Daniel Suhonen, även när han riktade sig direkt till henne. Hennes avstänghet och hånfulla attityd var skrämmande.
Journalistkåren tycks helt assimilerad i den urbana medelklassen, som verkar bli provocerade av att någon (läs Juholt) inte följer deras spelregler. Han ska mobbas ut, kosta vad det kosta vill!
Ja något är lite skumt
Jag ska ge två exempel där jag själv skriver alla inlägg
Den hale Fredrik
och den slipade Journalisten
Möttes på en sylta i gamla stan
Han sa: Nä men Billström och Tolgfors har följt alla regler angående hyresersättning. Det är väl inget konstigt med att deras familjer är skrivna på stockholmsadressen medan mina fina ministrar bor någon annanstans.
Hon sa: Jasså, jaha
Folket sa: Ja men moderater är ju så där
Resultatet blev: Båda behöll sina pengar och fortsätter kassera in mer
Moralen är: En moderat minister har rätt att utnyttja systemet till max
Den mustachprydde Håkan
och den slipade Journalisten
Möttes utanför Konsumbutiken vid utdelning av flygblad
Han sa: Nä men jag trodde i alla fall att jag gjorde rätt. Har redovisat allt helt öppet
Hon sa: Ja men ändå det borde du väl ha begripit att din Kulbo borde ha betalat halva hyran.. minst! Hur tänkte du nu?????
Folket sa: Korsfäst, korsfäst, korsfäst.. så där gör inte en riktig socialdemokrat!
Resultatet blev: Håkan skickade direkt tillbaka halva hyran trots att riksdagsförvaltningen sa att det inte alls behövdes
Moralen är: En socialdemokrat måste begripa att det inte finns några förmildrande omständigheter när journalisterna sätter i gång sitt hittepå!