Vilken skolpolitik har (s) egentligen….

Kastade ett öga i sista numret av lärartidningen. Där fanns en liten notis om föreslagna förändringar i det brittiska skolsystemet. På grund av förestående nedskärningar i den brittiska skolbudgeten har någon konservativ politiker föreslagit mer privata initiativ på skolområdet.

Brittiska lärarfacket protesterar naturligtvis mot nedskärningarna men också mot det konservativa förslaget. Man vill inte se en utveckling där företag dominerar driften av skolor. Man anför Sverige och USA som varnande exempel. Fackets generalsekreterare Christine Blower säger: ”Privatiseringen i Sverige och i några av USAs stater har lett till ökat socialt urval och därför vidgat gapet mellan skolor och elever. Utbildning ska vara till för barnens skull inte för aktieägares och företagsstyrelsers.”

Känns lite märkligt att vårt land inte är ett föredöme på bra skolpolitik utan ett varnande exempel. Men den lilla notisen satte igång lite tankar hos mig.

Tidigare stred vi inom partiet och också tillsammans med liberaler som Fridjuf Berg om en allmän folkskola som skulle vara demokratisk. Berg gick i Första maj tågen i början av förra seklet och demonstrerade för denna ide, sida vid sida med socialdemokrater. Vart har tankarna om en demokratisk skola tagit vägen i dag? Det känns som om huvuddelen av diskussionen berör driftsformer och allas valfrihet att välja vilken skola man vill.

Det känns lite som vi har accepterat det borgerliga tankesättet och slutat argumentera på vår egen planhalva. Det borde vara självklart att vi ska föra fram en egen skolpolitik . Att bara diskutera hur vi ska få bort de värsta avarterna hos den borgerliga politiken räcker inte. Jämtins utspel är en välkommen start men det räcker inte.

Konsekvenserna av den borgerliga skolpolitiken börjar bli tydliga nu:

1) Betygssystemet är på väg att haverera. Skolorna sätter betyg inte för att mäta elevernas kunskap utan för att locka till sig nya elever.

2) Kunskapsnivån sjunker i skolan. Ännu så länge inte alltför alarmerande men lite grand. De allt högre betygen motsvaras definitivt inte av en allmän höjning av elevernas kunskapsnivå. Tvärtom.

3) Skolan blir alltmer segregerad,  Vi är på väg bort från en demokratisk skola där sjukvårdsbiträdets son går i samma klass som direktörens.

Vi måste först och främst diskutera: För vem är skolan till för? Barnens eller aktieägarens! Hur ska vi organisera skolan för att den ska bli mer demokratisk. För det är väl det vi vill???

Ska vi acceptera att samhället delas i två klasser: Elit och massa. Det är dit vi är på väg nu.

Det förslag till skolreform som regeringen har lagt kommer att utestänga stora delar av ungdomarna från högre undervisning i och med att alla linjer inte ska ge tillräcklig behörighet. Senaste dumt är ju att man inte ska kunna läsa upp sina gymnasiebetyg förrän man fyllt 25 år! Regeringen skapar återvändsgränder i utbildningssystemet.

Är vi verkligen nöjda med detta i partiet! Jag är det inte!

(Lästips: Kampen för och mot en demokratisk skola; 1. Samhällsstruktur och skolorganisation; författare Åke Isling. Sobers Förlags AB, Stockhom 1980. Ta den som läsning i en studiecirkel eller läs den själv. Men framför allt. Fundera på vilken skola vi vill ha i Sverige! )

4 responses to “Vilken skolpolitik har (s) egentligen….

  1. Kul att du påminde om Isling, den var det ju runt 25 år sedan jag lästa. Hade en del kritik vill jag minnas men mycket av det jag skrev då finns inte längre eller har hamnat i någon kartong på vinden.

    Å ena sidan tycker jag att det är ett problem att rätten att välja skola och därtill framväxten av privata skolor sannolikt ökar bostadssegregationens redan stora negativa påverkan på den sammanhållna skolan för alla. Å andra sidan är det faktiskt så att just bostadssegregationen i kombination med närhetsprincipen ju redan innan cementerade uppdelningen. Det är fel att låtsas som om vi faktiskt hade en sammanhållen skola för alla innan ”friskolornas tid”.

    Om man skall kunna kombinera både rimlig valfrihet och idén om en socialt överbryggande skola så krävs att de bästa skolorna ligger i de mest utsatta områdena (eller åtminstone har upptagningsområden som innefattar alla typer av bostadsområden). Försök driva det lokalt!

  2. Ja allt var verkligen inte bra tidigare heller. Du ska gå i den här skolan punkt. Man hade inga verktyg mot mobbning och sånt för 20 år sen. Det har blivit mycket bättre sen dess. Så låt oss inte kasta bort barnet med badvattnet,

    Och Isling har ju inte rätt i allt men han ger en bra historiebeskrivning och påminner om vad vi då tyckte var viktigt i skoldebatten. Och sätter igång tankeberksamheten. Nu var det också ett antal år sen jag läste den och i samband med att barnsomsorgspengsdebatten florerade. Då satt jag i socialnämnden. Men den står här i hyllan tillsammans med Olof Palme, Branting och Wigforss. bland annat.

    Jag tänker lite ibland på det där med tes, antites och syntes. Men om vi inte vet vad vi vill hur ska det då kunna bli en bra syntes.

  3. Pingback: Jag tror att jag vet vilken skola jag vill ha… « Tankar från Västanbäck

  4. Pingback: Sälj hela skiten! « Tankar från Västanbäck

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s