Fri etableringsrätt för fristående skolor; Gökungar i kommunerna

Vi måste i partiet sätta ner foten och våga diskutera konsekvenserna av valfrihetsrevolutionen och komma med lösningar bortom denna gökunge i svensk politik. Själv har jag alltid varit väldigt skeptiskt till detta med helt fria val även om jag pga en stelbent kommunal skolpolitik blev tvungen att flytta ett av mina barn till ett privat alternativ i slutet av 80-talet.

Jag vet alltså av egen erfarenhet att det behövs en reell möjlighet att påverka skolan och har skrivit en hel  del om detta tidigare.

Men det finns inte bara ett allmänt tyckande i skolfrågor. Det finns forskning inom området som vi borde ta till oss i partiet.

Läs gärna vad Bo Malmberg skrev redan 2006: Den nya forskningen bekräftar den intuition som fram till 1990-talets början styrt svensk skolpolitik. Tron på att en skola där elever från olika social bakgrund blandas utgör den bästa förutsättningen för ett demokratisk, jämlikt och ekonomiskt framgångsrikt samhälle.

Det är till och med så att en segregerad skola ger sämre kunskaper till alla. Inte bara för de som hamnar i en nedrustad skola i en förort utan också för de som söker sig till en skola för medel och överklassen. Det handlar om att introducera ett kontrollerat val för att uppnå en socioekonomiskt jämn fördelning i kombination med så mycket valfrihet som möjligt.

Malmberg har också helt nyligt skrivit i Aktuellt i Politiken.

Solidarisk finansiering i kombination med valfrihet för individen har sedan början av 1990-talet varit en paroll som både borgerliga och socialdemokratiska politiker anslutit sig till. Dragningskraften hos denna idé ligger i att den knyter två positiva värden till varandra. Individens möjlighet till självbestämmande förenas men ett gemensamt ansvarstagande som inte lämnar någon utanför.

Den som ligger bakom denna ide är Milton Friedman. Och även om den känns väldigt tilltalande så ser vi nu hur dåligt den fungerar i praktiken. Segregerade skolor. sämre kunskaper hos eleverna och en skenande skolbudget

Prof Malmbergs slutsats är: socialdemokratin bör överge den friedmanska valfrihetsretoriken. Istället gäller det att återigen sätta kampen mot ojämlikheten högst på den politiska agendan. Och det gäller hela sektorn för skola vård och omsorg.

Och visst är det så! Människor är inte dumma. Vi måste komma ihåg att den svenska skolan har fostrat en hel generation av fria och självständigt tänkande individer. Detta ska vi vara stolta över! Vi ska ta tillvara den kraften för att bygga vidare på ett solidariskt finansierat och väl fungerande svenskt skolsystem.

En bra start för en om-orientering är att partikongressen ställer sig bakom vår motion från Umeå.

Advertisements

23 responses to “Fri etableringsrätt för fristående skolor; Gökungar i kommunerna

  1. Hej Britta, jag läste Bengt Göransson i Aktuellt i politiken och intervjun med Lars Stjernkvist i samma nummer om hur etableringen av friskolor skett fullständigt kravlöst från kommunernas sida. Däri ligger väl själva problemet som jag ser det, även om inte allt ryms där. Här i Tanum så tvingar ju betalningsordningen för gymnasieelever på anna ort kommunen att öppna eget gymnasium. Elevunderlaget är för litet för ett gymnasium med alla linjer, alltså startar kommunen ett rent IV-gymnasium. Det ökar också segregationen och det handlar definitivt inte om friskolereformen vad jag kan förstå, utan om den komunaliserade skolans finansiering.

    Så för mig så verkar Göransson och Norrköpings kommun vara inne på en riktig linje och dessutom måste kommunaliseringen av skolan och dess finansiering ses över. Sålunda lassar nu staten över kostnaden för momsutjämnmingen för friskolor på kommunen och behåller momsinkomsten själv.

    skrev en blogg om det här http://ekehog.blogspot.com/2009/09/ett-politikens-antligen-hemma.html

    • Jag tror att fler och fler är överens om att något måste göras. Valfrihetsrevolutionen håller på att förgöra hela den offentligt finansierade sektorn
      Men, kan vi komma med en trovärdig kritik och en bra lösning på problemet vinner vi valet och tar initiativet i skolfrågan bland annat för lång tid framåt

  2. Håller med dig, Britta! Om socialdemokratin åter satte jämlikheten främst och i jämlikhetsperspektiv analyserade effekten av valfrihetsrevolutionen i skolvärlden, skulle mycket ganska snart kunna bli annorlunda och bättre.

  3. Jag hoppas att jag har rätt när jag tror att det kommer en stormvind under kongressen. De absolut flesta har fått nog.

  4. Människor är inte dumma men de skall inte få välja… Tyvärr, det går inte ihop. Att du flyttade dina barn till det alternativ som DU ansåg var bäst – det var bra. Varför skall den möjligheten förvägras andra?

    ”Det handlar om att introducera ett kontrollerat val för att uppnå en socioekonomiskt jämn fördelning.”.

    Kontrollerat val. Är det Orwellskt nyspråk? Vad betyder ett ”kontrollerat val”? Jag kan inte tolka det på annat sätt än att ”du får välja vad du vill bara du väljer svart”. Om en skola uppfyller alla lagkrav varför skall man då förvägra elever att välja den? För att den vanskötta skolan inte är populär? För att vinst är fult och att det är bättre att slösa bort skattepengar än att betala mindre för mer?

  5. ”Kontrollerat val” var iofs inte mitt ordval utan Bo Malmbergs. Det tillämpas i vissa delstater i USA.

    Han skriver bland annat så här

    ”Kontrollerat skolval används idag med framgång på flera håll i USA. Det är ett system som på inget sätt utesluter existensen av friskolor. Dock måste dessa skolor naturligtvis inordnas under det kontrollerade valet. Eftersom segregation har så starka negativa effekter på skolprestationer finns det inte några skäl att med offentliga medel subventionera skolor som har socio-ekonomisk segregation som affärsidé.”

    Läs hela Bos artikel från 2006 och kom igen sen…..

  6. Fina ord om att man med ”valfrihet” kontrollerat skall få elever från medelklasshem att välja att gå i skoler med hög andel socioekonomiskt svaga elever. Exemplet som ges är belysande:

    ”Om det t ex är mest socioekonomiskt privilegierade föräldrar som vill ha naturvetenskapliga eller estetiska profilklasser kan man placera dessa i socioekonomiskt svagare områden.”

    Dvs. Förbjud (fri)-skolor i närhet av bostadsområden med socioekonomiskt medel eller starka elever. Eller vulgärt uttryckt: bussa ut medelklassbarnen till förortsgettona. Går det inte frivilligt så förbjud alternativen. Mmm, kontrollerat val.

    Förresten, att ”Det är till och med så att en segregerad skola ger sämre kunskaper till alla” är ju en sanning med med modifikation – det är ju bara de i den skolan som har en överrepresentation av elever från socioekonomiskt svaga förhållanden som alla elever drabbas. Ser inga belägg för att skolor med låg andel socioekonomiskt svaga elever skall prestera sämre. En ganska viktig distinktion eller hur?

  7. Nej
    Det är det som är poängen

    Alla förlorar på en segregerad skola
    det är det som diskuteras i Bos artikel

    Alla tjänar på en jämlik skola
    Att bussa elever var något man provade i USA men med ytterst dåligt resultat. Så mycket som möjligt ett fritt val är poängen. Läs artikeln innan du diskuterar ….

  8. Jag har läst och i Bos artikel poängteras flera gånger att de sämre resultaten är för elever i skolor där andelen elever från socioekonomiskt svaga hem är hög. Alla elever i de skolorna drabbas – men det är bara i de skolorna. Ett passande citat:

    Den amerikanska forskningen tyder på att brytpunkten ligger kring 50 % elever från ekonomiskt svaga familjer. Upp till denna nivå har elevgruppens sammansättning ingen större betydelse för individens prestationer

    Notera: Under 50% ekosvaga elever: ”ingen större betydelse”. Sålunda förlorar inte alla på en segregerad skola – bara de som går i den skola med ”för många” elever från ekonomiskt svaga familjer. Så det fria valet handlar om du som förälder vågar chansa…

  9. Jag var lite kortfattad ovan eftersom jag är på jobbet o mitt emellan två möten. Jo självklart är det så att de svaga missgynnas mest. För dem går det riktigt dåligt.

    Han skriver: ”Ser man istället till dem som presterar över genomsnittet är andelen som hamnar i toppgruppen nästan lika stor i båda länderna.”

    Det framgår inte riktig åt vilket håll skillnaden ligger om den ens är mätbar.

    Men: Helt klart är att man får inte fler högpresterande individer i ett segregerat skolsystem, men man får betydligt fler lågpresterande. På så sätt vill jag mena att alla är vinnare i ett samhälle där skolorna är av god och hög kvalitet utan större segregation.

    Frågan är om Sverige har råd med en segregerad skola i längden. Frågan är vad vi ska göra åt det
    Frågan är om vi är tillräckligt många som vill göra nått åt det

    Ett högteknologiskt land behöver ta till vara på hela begåvningsreserven anser i alla fall jag.

  10. Jag tycker att det är en lite småhemsk grundsyn som skymtar fram i Bos blogg och inläggen ovan. Skolans problem skall lösas genom att BARNEN skall (mer eller mindre styrt av politiker) sorteras ut efter socioekonomisk bakgrund för att därmed lösa/minimera skolans problem. Barnen skall lösa skolans problem. Jisses… Borde inte utgångspunkten vara precis den motsatta? Hur gör vi för att en skola skall bli attraktiv snarare än en potentiell personlig katastrof?

    Återigen. Om människor inte är dumma – varför skall de då inte få välja? Kanske för att de då gör de val som gynnar barnen och när man tycker att det är fel så är man på tunn is.

  11. Det är ingen som har sagt att man inte får välja.

  12. Jag tillhör den så kallade medelklassen i Stockholm, det är väl min röst ni vill ha.Och det finns väl en hel del OK i S.Skillnaden är ju numera minimal mellan S och M.

    Kommer dock ALDRIG att rösta på S så länge företträdare som Britta
    anser att mitt barn ska agera draglok åt ”socioekonomiskt svaga barn”.

    Jag vill se mitt barn som en egen individ ,inte som ett verktyg i någon integrationskamp

    • Till Bosse: tråkigt att du uppfattar det så. Jag tror att du läser in mer i det jag skriver och även vad Bo M skriver och säger. Grundproblemet är att det finansieringssystem som vi har i dag ger en segregerad skola. Det är också kostnadsdrivande. Det ger på sikt ett sämre och mer otryggt samhälle som inte är trevligt för någon. Frågan är om vi ska göra något åt det och i så fall vad.

      Jag förstår dig när du säger att du inte vill se ditt barn som ett politiskt redskap för integration. Det har jag heller aldrig påstått. I denna modell som presenteras i Bos artikel är poängen att du väljer själv vilken skola som ditt barn ska gå i.

      Alla skolor skall vara ett bra val. Där grundsynen enligt min mening är att barnet, individen får bästa möjliga utbildning utifrån sina behov.
      Naturligtvis ska ingen ska sitta och sortera barn efter klasstillhörighet och peka med hela handen vilken skola barnet, ungdomen ska gå i! Så gjorde man ju en kort period i USA och bussade ungarna. Det var inte bra.
      Tvång är inte bra. Jag tror att föräldrar och barn är kloka.

      Det system som vi har nu fungerar kanske ett tag men det innebär de facto: Segregerade skolor med genomsnittligt sjunkande kunskapsnivåer hos ungdomarna. Det innebär också ökande kostnader i kommunen för att hålla systemet i gång. Kommunen måste ha beredskap att ta tillbaka ungdomar som lämnar de fristående skolorna och kommer till de kommunala. Det sker i rätt stor utsträckning i Umeå. Denna beredskap kostar ca 10 miljoner per år. Det är pengar som borde ha använts i pedagogisk verksamhet men nu går det till lokaler och pedagoger som undervisar i halvfyllda klasser. En del av pengarna som avsatts till pedagogisk verksamhet går också till vinster i fristående skolor

      En del tycker att det är helt OK men jag tycker nog inte så.

      Jag har inte något bra recept på vad man ska göra åt det. Kanske är det som jag skrev tidigare gillesocialismen som är rätt lösning. Med personalkooperativ eller intraprenader. Kanske är det kontrollerat val i den meningen att man erbjuder ett antal mycket goda val och låter föräldrarna och barnen välja skola. Kanske finns det någon annan modell som fungerar bra.

      Att kombinera offentlig finansiering och total valfrihet är nog inte den bästa lösningen.

  13. Citat som detta:

    ”bussa ut medelklassbarnen till förortsgettona”

    visar väl på segregationen i samhället. I skolan skall man inte bara lära sig rälkna, läsa och snacka engelska o spanska mm. Även om det är viktigt så är det MINST lika viktigt att lära sig respektera andra människor.

    Jag har själv gått på en friskola där det knaprades piller på rasterna. Men skolans ledning tyckte att det var viktigare att informera föräldrarna om deras barns frånvaro än om droghandeln som föreko på skolan. Så kom inte o snacka om att samhällets o skolans alla problem kommer från underklassen och “socioekonomiskt svaga barn”

    Ja allt blir bättre om man blundar för verkligheten, låtsas som om alla sitter hemma o käkar rysk kaviar, det är säkert en bra lösning…

  14. Mea: Vem hävdar att vad är problem? Bo och Britta att problemet är socioekonomisk segregation i skolan pga föräldrar får välja skola för sina barn. Jag tror att föräldrarnas möjlighet till val istället är en del av lösningen och inte problemet.

    Visst finns det undermåliga friskolor – säkerligen massor. Bättre kontroller, inspektioner och uppföljning är självklarheter. Mer analys av skolorna och information om dem gynnar alla – speciellt om man sedan kan välja att skicka sina barn dit eller ej. En skola är inte bra för att det är en friskola. Många av de allra bästa skolorna i Sverige är säkert kommunala och många av de sämsta är friskolor gissar jag. På gymnasiefronten helt säkerligen. Problemet är dock varför du som förälder inte skall kunna skicka dina barn till den skola som du anser vara bäst för dem. Att det skulle vara fel bara för att den socioekonomiska fördelningen i en annan skola skulle bli fel tycker jag är elakt och cyniskt. När solidaritet skall betalas av andras barn – då måste man söka andra lösningar.

  15. ”Denna beredskap kostar ca 10 miljoner per år. Det är pengar som borde ha använts i pedagogisk verksamhet men nu går det till lokaler och pedagoger som undervisar i halvfyllda klasser.”

    10 mille är mycket pengar men när budgeten är ca 2.2 miljarder så snackar vi om en fördyrning på mindre än en halv procent. Om konsekvensen är att ”pedagoger undervisar i halvfyllda klasser” – gör det den kommunala skolan sämre? Mindre attraktiv? Jag trodde att mer resurser per elev var någonting bra men tydligen inte 😉

  16. jag ser ingenstans att hon har skrivit att man inte skall få skicka sina barn vars man vill. Däremot så skall skolorna inte kunna göra vad de vill när de fått skattemedel till att bedriva undervisning.

    Tex är det ju lite intressant att många av dessa friskolor faktiskt går med vinst, alltså inte avänder de pengar de får till undervisning utan itsället till att fylla sina aktieägares fickor med.

    Det handlar väl mer om att föräldrarna skall känna sig trygga med att veta att oavsett vars de skickar sina barn skall barnen få en kvalitativ utbildning och inte något trams.

  17. Christer: Det är inte meningen att nån ska betala kalaset genom att något barn får en havererad skolgång. Alla barn ska få en bra skolgång. I dag är det verkligen inte så. Sverige är bland de fem länder i EU som har den mest omfattande sociala skolsegregationen. Jag tycker faktiskt att det är ett stort problem.

    Meningen i denna modell som jag förstått den är att föräldrar ska kunna skicka sina barn till den skola de anser vara bäst för just deras barn. Men skolorna som finns till hands ska utformas så att föräldrarna och barnen gör ett val som motverkar segregattion. Det skulle alla vinna på. Detta sker inte i ett system med fri etableringsrätt.

    Personligen tänker i alla fall jag studera Kahlenbergs bok som beskriver detta i detalj. Och där också ges praktiska exempel. I Bos artikel kan man inte utläsa allt. Tyckte att det såg spännande och intressant ut i alla fall. Tankarna passar också väl med mina grundläggande värderingar dvs en önskan om en gemensam och god skola för alla barn i Sverige.

    Jag har lite svårt att förstå att tankarna kan ledas i de riktningar som du har pekat på Christer men jag tackar för synpunkterna. Har lärt mig en del från den här diskussionen.

    Ja det kan synas lite med 10 miljoner och ja det blir mer tid till de eleverna som går i halvtomma klasser. Men det innebär att man kanske inte kan utnyttja resursen på optimalt sätt. Sen var jag lite otydligt där. Gymnasie och vux som jag relaterar till har 560 Miljoner kronor och det är där pengarna ska tas. Dessutom faller fördyringen bara på verksamheten i den kommunala skolan så klart. Vi har i Umeå en för-och grundskole nämnd och tre kommundelsförvaltningar där man har egen skolförvaltning så totalt ger det kanske 2,2 miljarder.

  18. När det gäller siffrorna så tog jag bara en supersnabb titt på budgeten i Umeå kommun och på totalkostnaden för ”pedagogisk verksamhet” (tror jag). Så de kan vara rejält fel – är troligtvis det… :p

    Håller med om att ansvaret som ”backup” som den kommunalt drivna skolan har givetvis måste kompenseras på något sätt och att det primära målet måste vara en så god skola som möjligt för alla.

    Mea: Att friskolor, taxifirmor, snöröjning, städfirmor, IT-förtag eller vadsomhelst för företag som kommunen köper in tjänster av går med vinst är väl inget problem? Problem är det bara om kommunen inte får valuta för sina pengar. Köper kommunen in x antal elevplatser och de får bättre undervisning för billigare peng än om kommunen skulle driva det – vad är problemet? Att det blir pengar över för annat? Så vitt jag fattat av den här diskussionen så är det att friskolor attraherar elever från den kommunala skolan därför att föräldrar/elever upplever att det finns ett *mervärde* i friskolealternativet (och att denna elevförflyttning skapar socioekonomisk segregation).

    Att *alla* skolor på alla nivåer frekvent skall kvalitetsgranskas tror jag är extremt viktigt. Där finns en stor brist. Hur vet nu föräldrar var de skall placera sina barn, på vilka grunder kan de göra ett välgrundat val av sina alternativ? Mindre kunskap gör att skolvalet sker på, i sämsta fall, fördomar om grannskapet i vilken skolan är placerad.

  19. Jo jag tycker det. Om jag som skattebetalare skall bidra med pengar till ksolan så vill jag också att jag skall bidra till just det. Jag vill att det jag gärna tar från min lön för att alla skall få tillgång till utbildning skall gå till just det. Jag har ingen lust att betala för att någon som äger skolan skall tjäna pengar på det hela. Skolan skall få pengar till vad som beräknas gå åt till undervisningen, och används då inte dessa pengar så har skolan haft andra pioriteringar än elevernas bästa, eller fått för mkt pengar och då borde ju dessa pengar gå tillbaka till utbetalaren, och inte ner i någons ficka. Det är ju sjukt om affärsidén är att snåla så mkt som möjligt på undervisningen och skolmaterialet så aktieägarna kan få mer pengar…

  20. Om vi ska ha ett system som i dag måste vi i kommunerna vara bättre på att från början ställa krav och skriva kontrakt om vad vi förväntar oss. Så gör man redan nu i Norrköping har jag blivit informerad om.
    Jag menar också att vi ska ha rätt att kräva tillbaka pengar om kontraktet inte uppfylls. Jag anser också att samtliga företag som använder offentliga medel ska vara tvungen att ha samma hårda granskning av verksamheten som den kommunala. Dvs exempelvis kommunrevision.

    Sen tror jag att vi måste se oss om efter ett annat system. Därför tänker jag högt på den här bloggen. Uppskattar därför all diskussion.

    I kväll har vi möte i s-gruppen inför nästa verksamhetsår. Det är riktigt roligt. Mest roligt är det eftersom alla vi som sitter där verkligen är motsatsen till den bild av HÄMSKA MAKTGALNA politiker som man ibland ser i media. Vi brinner alla för att försöka utforma en skola i Umeå för alla.

  21. Pingback: Veckans höjdpunkt: Gymnasienämndens sammanträde. « Tankar från Västanbäck

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s