I går var det roligt men i dag???

En alldeles vanlig dag…. mitt i steget!

I dag var det inte lika roligt som i går. I ett av de EU-projekt som jag är med och leder hade vi utbildning. Anders L hade rest från Danmark för att utbilda oss i ett instrument, som vi hyrt av hans företag. Han hade skickat en anställd för att göra samma sak före sommaren. Den gången slutade det med att vi satt där två dar i juni och undrade varför ingenting funkade. Johan är arkelolog och ska försöka använda tekniken ute i fält i utgrävningar för att få mer exakta bestämningar av jorden på gamla boplatser till exempel. Han var ute i somras och ibland fungerade det och ibland inte. Nu skulle Anders frälsa oss.

Efter någon timmes palaver konstaterades. Instrumentet var faktiskt trasigt. Någon form av glappkontakt saboterade all verksamhet. Instrumentet måste tillbaks till USA för att lagas. Anders fick stå där och berätta hur det skulle vara om det fungerade. Efteråt var han förkrossad och nästan att jag fick trösta honom. hehe

Sen ringde telefonen, en doktorand skulle ha svar på frågor, några mail måste besvaras och jag hade sånglektion klockan 15:15 och budgetmöte i EU-projektet med länsstyrelsen klockan 16:00. Inte kul. Där vid halv tre kändes det mest som om jag ville åka hem och lägga mig och sova. Låtsas att det var kväll redan och arbetsdagen över.

Men jag tog mig till underbara Ania, operasångerska och riktig sångpedagog utbildad på musikakademin i Warsava. Inte något fjolligt sång – coach som knappast kan skilja på en kvart och en kvint. Efter uppsjungning var det dags att börja instuderingen av ”See-Räuber-Jenny” från Tolvskillingsoperan. Helt fantastisk text som ju handlar om den unga kvinnan som förhånas och trycks ner men som drömmer om en blodig revanch. Det lät nog inget vidare men nästa gång så. Har inte riktigt koll på rytmerna än. Ska i höst öva in ett helt Brecht-program och har redan så gott som koll på Moritat.

Efter detta var det budgetmöte. Hade aldrig klarat det utan min stund i musikens värld. Det är så tråkigt så man kan kräkas med budgetmöte. Konstigt nog verkar det finnas de som tycker om det. Och tur är det. Jag somnar automatiskt efter en stund om jag inte passar mig. Det är ett sånt där Interregprojekt och ingen av våra administratörer på universitetet har varit med om något värre. Vi samarbetar med Finland och de säger likadant. Det går bara inte att beskriva. När vi väl tror att vi har läget under kontroll så ändras förutsättningarna från högre ort och det känns som om vi ska börja om från början i budgetarbete och rapportering.

Nu tror vi att läget är under kontroll men vi får se hur länge det varar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s