Älskade Hundar!!

Sparkturen i morse med tre hundar framför var underbar. Lite stressad var jag och stängde inte ytterdörren ordentligt. När jag plockade ihop sakerna inför resan in till stan för att jobba så hörde jag dörren slå igen. Alla tre hundarna var i galopp utför uppfarten och iväg upp i skogen. Att kasta sig i bilen för att få fatt på dem hjälpte inte. De var borta och på stort äventyr.

Efter tre timmar kom Elga-hanen hem alldeles utsjasad och med en lätt hälta. Då ringde jag till polisen och anmälde att två hundar var bortsprungna. 12 timmar senare; ingen gammal hundfarbror från Samobas kennel och ingen liten söt Nordviken-tik hade kommit hem.

Ut och köra längs vägen gång på gång och hoppas på att de ska dyka upp. När jag kommer tillbaka sista gången har någon ringt och berättat att en vit hund synts till på E12 och maken har farit iväg i lilla bilen. Här sitter jag och oroar mig. Har de blivit påkörda? Kommer de snart hem välbehållna. Uj uj uj…..  hur ska jag kunna åka till Samojedsamlingen i Furudal om det har hänt dem nått. Det är ju faktiskt mitt fel som inte stängde dörren. Lilla tiken som skulle paras i år om allt går som det ska…… med fantastiska Kozak. Vilka arbetande draghundar de skulle bli av dessa planerade valpar.

Är det sånt här som är välfärdsproblem? Tankarna går till människorna i Haiti som har förlorat hus och hem, barn, fru, man etc… Deras problem är ju av en helt annan dimension. Deras gråt är nog högre än min. Och antagligen mer berättigad. Men ändå!

Rätt som det är dyker gamle farbror Hassel upp på gårdsplanen och har fullt med snöklumpar i pälsen. Han är snart tio år. Ungefär samtidigt om maken kommer tillbaka utan hundar. Ja, nu var det bara lilla prinsessan som fattas.

Då när jag började misströsta så ringer en vänlig kvinna från Vännäs. Lilla söta tiken hade sprungit i sick sack fram och tillbaka över E12 och bilarna hade  bara visslat förbi. Hon hade stannat och plockat upp henne och sen ringt polisen och fått mitt telefonnummer. ”Hon är så go men alldeles blöt” säger kvinnan. Nu är hon snart hemma igen och maten står och väntar på henne. Och det lär nog bli söta valpar i år precis som planerat.

Sverige är bra fantastiskt. Undrar i vilka andra länder som folk lägger ner så mycket energi på att ta hand om andras hundar och där polisen hjälper till med att förmedla kontakten mellan upphittaren och den oroliga ägaren. Ett varmt och trevligt land är det vi bor i, trots allt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s