Parasiter som hämmar forskarna…. skriver Svallfors

Läste följande i månadens ST-Press, som tyvärr inte ligger på nätet än. Därför tar jag mig den tiden att skriva av hela krönikan av Stefan Svallfors. Han träffar mitt i prick!

En sak tycks i alla fall vänster och höger i politiken vara eniga om. Och det är att forskarna behöver klämmas åt. Eller åtminstone styras och övervakas mer. Styrningen tar sig olika former under olika ministrar: ibland vill man fösa ihop forskarna i stora ”excellenssatsningar” ibland vill man detaljstyra innehållet i ”strategiska forskningsområden” Och man hittar på nya sätt att mäta och belöna forskarnas ”output”, Gärna i någon automatiskerad form (exempelvis citeringsanalyser) så att man inte behöver bemöda sig om att läsa.

För att ratta detta styrnings- och utvärderingsmaskineri har en ny klass av forskningsadministratörer inrättats. De återfinns i Regeringskansliet, i forskningsråden och i allt högre grad på universiteten. De bär fantasifulla namn som ”strategiska planerare” och ”forskningsanalytiker”. De är en i stora drag parasitär grupp. De lever på forskningssystemet samtidigt som de drar energi och livskraft ur det.

Ett fascinerande drag i denna utveckling är att den i så obefintlig grad låtit sig informeras av forskning om hur forskningsmiljöer faktiskt fungerar och vad som får människor som arbetar i dessa miljöer att anstränga sig och åstadkomma resultat. Denna forskning pekar på dynamiken i forskargruppen som nyckeln till vetenskapliga upptäckter. Det gäller att skapa grupper där forskarna är ”lagom olika”, så pass olika att de tillför varandra något , så pass lika att de kan kommunicera. Och den visar hur komplicerat det är att få sådana grupper att fungera på ett framgångsrikt vis, hur gott handlag som krävs i det akademiska ledarskapet och hur viktiga emotionella och sociala faktorer är i att skapa fungerande team. Dessa grupper kan stöttas eller motverkas, men de kan inte kommenderas fram. De växer underifrån som resultat av nyfikenhet, sanningssökande och tillit. Och de är sköra.

Den nuvarande utvecklingen innebär i stället att kraft och tid tas från det som borde vara forskarnas arbetsuppgifter – att i fungerande team lösa problem och publicera resultat – till att återrrapportera och utvärdera, hitta på ”strategiska visioner” eller i bästa fall kringgå forskningsbyråkratins ständiga krav på återkoppling och information.

*****

Vad ska man göra i stället? Man ska lita på forskarna. Försiktigt stötta de miljöer som av egen kraft etablerats och blivit framgångrika. Incitament och kontroll finns redan inbyggda i våra egna karriär och statussystem. Vi konkurrerar från den dag vi anställs intill den dag vi går i pension: om tjänster, om publikationsutrymme, om knappa forskningsresurerer. Vi kan prioritera, vi ser vad som är relevant. Vi är dynamiska och besjälade. Låt oss sköta vårt jobb.

6 responses to “Parasiter som hämmar forskarna…. skriver Svallfors

  1. Bra skrivet och instämmer helt!

  2. Det vete 17 om jag instämmer helt. Så förnuftiga är minsann inte forskare i gemen att de automatiskt förstår att satsa på de väsentliga. De har inte sällan full upp med att hindra kolleger och konkurrenter från att göra framsteg snabbare än de själva, intrigera mot varandra etc.
    Jag har sett forskarmiljöer som är rent kreativitetshämmande, mycket mer så än de ingripanden stat- eller forskningskontrollanter kan åstadkomma. Sedan finns det förstås goda miljöer och generösa människor även inom vetenskapen, men hur vanliga de är undrar jag.
    Problemet är som inom andra områden idag, att när krubban är tom då bits hästarna. Svält, press och otrygghet, som man numer utsätter även forskare för i allt högra grad, gynnar faktiskt inte kreativitet, i varje fall inte den kreativitet som är inriktad på de önskvärda ändamålen.

  3. Ja jo Kerstin .. det känner jag så väl igen. Universiteten befolkas till en större del än normalbefolkningen av psykopater. Skulle direkt kunna räkna upp ett antal från min egen arbetsplats.

    Men dagens högskolepolitik stärker dessa människor snarare än hämmar dem. Vi behöver en helt ny högskoleförordning och en helt ny högskolepolitik i dag….

    Det senaste med det autonoma universitetet ger psykopaterna ännu mera makt.

  4. Jo, alla reformer från och med vad regeringen Bildt genomförde vid universiteten har varit förödande!

  5. Försökt ta upp frågan i partiet. Den ende som fattade nått här i Västerbotten var Ibbe.

    Vi behöver en ny Erlander och en ny högskolepolitik,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s