Nej till närmande till NATO, ja till alliansfrihet och neutralitet.

 

Med den senaste SIFO-undersökningen som bakgrund är det hög tid att socialdemokratin gör en självrannsakan och påbörjar en bred diskussion om de stora framtidsfrågorna. Det skulle behövas en totalrenovering av både politik och organisation. Jag vill här börja med att peka på de hot vi ser mot den svenska alliansfriheten och neutraliteten. Jag ser med oro på hur små steg tas som de facto innebär ett närmande till NATO. Jag tänker på värdlandsavtalet och ett ev. medlemskap i NATO StratCom Coe.

Värdlandsavtalet har redan undertecknats av Sveriges överbefälhavare och Natos Europabefälhavare och ska läggas fram i Sverige riksdag för godkännande i vår. Det är ett avtal som kan ge NATO-länder fritt tillträde till svenskt territorium såväl i freds- konflikt- som krigstid. För närvarande finns inget undantag i avtalstexten mot att placera ut eller transportera kärnvapen i Sverige. Det sägs att många detaljer kommer att skrivas in i tilläggsavtal, men vad dessa ska innehålla finns det bara diffusa skrivningar om.

Vad betyder t.ex. följande i § 3.2. i det av ÖB undertecknade värdlandsavtalet: ”Värdlandet erkänner att baseringsområden som har upprättats i syfte att genomföra detta samförståndsavtal utgör avdelningar till det strategiska högkvarter som upprättat dem och att ansvaret för sådana avdelningars verksamhet vilar på det strategiska högkvarteret.” eller i § 3.3. ”Denna överenskommelse är avsedd att vara i överensstämmelse med NATOs doktrin och politik och erbjuder ett paraplyarrangemang och struktur för värdlandsstöd”. Men vi får inte glömma att NATOs doktrin och strategi innefattar kärnvapen och ingår också i NATOs militära aktiviteter, där vi genom värdlandsavtalet förbinder oss att delta.

Frågan om ett eventuellt svenskt medlemskap i NATO-organet StratCom utreds för närvarande på regeringskansliet. Det är ett samarbete som enligt uppgift skulle förbättra Sveriges förmåga att analysera propaganda och osanna kampanjer från Ryssland och IS i sociala medier. StratCom startade sin verksamhet så sent som under 2014 och har sitt centrum i Riga i Lettland. Men, det man idag kallar ”analysera” kan vara ett steg innan handling och exakt vilka råd StratCom kommer att ge hur vi ska hantera ”fienden” är ytterst oklart. Kan det t.ex. bli så att kritiska sociala medier stängs ner?

Självfallet ska Sverige ha ett bra psykologiskt försvar, men jag förstår inte varför det ska ske inom ramen för ett NATO-organ. Vi bör ha ett eget psykologiskt försvar där vi själva från tid till annan väljer vem/vilka vi ska samarbeta med. Det kan ju vara så att även den amerikanska propagandan behöver analyseras okritiskt.

Det finns forskning som visar att det bästa sättet att klara sig från internationella militära konflikter är att slå vakt om alliansfriheten och neutraliteten, med en inte alltför omfattande och provocerande militär styrka. Därför är min uppfattning att Sverige, och socialdemokraterna, måste sätta ner foten och en gång för alla och avvisa såväl värdlandsavtalet som StratCom.

 

Lämna en kommentar